Godkväll bloggen,
Det har inte hänt så fasligt mycket här den här veckan, mer än att jag skrivit lite mer än lovligt om Tactics Ogre. Det är slut på det nu, iallafall för ett tag framöver. Jag har sagt vad jag behöver säga.
Helgens spelande har mestadels varit vikt till Dragon Age 2. Efter en falsk start på fredagen, med en karaktär och bakgrund som jag inte alls var nöjd med, så startade jag om på lördagen. Tillåt mig presentera Snorlax Hawke.
Snorlax Hawke
Korta Dragon Age 2-intryck
Det fungerar äntligen hjälpligt att spela som Rogue i konsollversionen. Striderna flyter på snabbt och specialförmågor gör vad det förväntas av dom. Är hyfsat imponerad över den grafiska uppdateringen, åtminstone miljömässigt. Dessvärre återanvänds platser lite för ofta för att det ska kännas helt OK.
Spelet ville inte helt kunna greppa att jag klarat Dragon Age Origins och Awakening med ett flertal karaktärer, eller så har mina ‘game clear’-saves mystiskt försvunnit/skrivits över/ej flyttas vid backup -> transfer till ny PlayStation 3. Så, visst, jag fick med lite av min backstory. Men det är fel kung. Och mitt slut hängde inte med. Darn it.
Jag gillar karaktärerna hittills. All lore, dialog och sådant känns välskrivet. Men någonting saknas -det kan vara en större, episk handling. Dragon Age kommer alltid ha en association till Darkspawn och en Blight för mig, men något sådant har jag ännu inte sett en skugga av. Det kanske kommer? Men om det inte gör det, så känns det rätt okej ändå. Det är är Snorlax Hawkes resa från Lotherings förstörelse, på väg mot någonting okänt. Det kommer bli en intressant resa, det är jag säker på.
Recent Comments