Resan genom Midgar och Final Fantasy 7 fortsätter. Del ett finns här.
Nu var det lite för länge sedan jag borde har skrivit mer här, så jag har en hel del att ta i beaktning. Senast jag lämnade Cloud, Tifa och gänget var det läge att smyga in i Shinra HQ för att undersöka saker. Sagt och gjort, vi smög oss in i Shinras högkvarter, sprang i trappor i en halvtimme. Stackars Barret var nära att stryka med på kuppen.
Väl på plats hittar vi ett ohemult experiment vid namn Red-XIII, som professor Hojo laborerat loss med. Vi lyckas befria Aeris, snor med oss Red och lämnar stället efter att att ha tjuvlyssnat på Shinras planer. Det snackas om planer på att hitta ‘The promised land’. Mystiskt värre.
Nåväl. Efter en frenetisk motorcykelflykt så lämnar vi Midgar och ger oss ut i vida världen. Jag hade glömt hur snabbt det var man kom ut till världskartan. Frihet. Var ska jag ta vägen? Förvirring. Jag är ju inte vad vid frihet i Final Fantasy-spel. Jag har ju nästan vant mig av vid det. (Nej, jag spelade ju faktiskt senast Final Fantasy IV).
Vi rör oss bort mot den lilla sävliga staden Kalm, slår oss ner i ett värdshus, och Cloud börjar berätta om sin bakgrund. Hur han känner till Sephiroth. Vi rör oss tillbaks i tiden till Nibelheim och får se precis hur Sephirots fragila psyke slås till spillror av insikten att han kanske är producerad. En produkt. Inte mänsklig. Och hur han i ilska brände ner Nibelheim.
Efter vi vaknat får vi tips om att ge oss söderut, igenom mithrilgruvan, men först behöver vi låna en Chocobo för att säkert ta oss igenom träskmarken som ligger mellan oss och gruvan. ( Hur det utvinns mithril ur gruvan när varje försök att korsa träsket möts av en elak jävla orm är en bra fråga…)
Vi spolar framåt lite. Vi rör oss snabbt genom gruvan till kuststaden/Shinrafästet Junon, leker Shinra-soldat och bordar ett skepp över havet och anländer till Costa del Sol. Vi jagar fortfarande Sephiroth och senaste tipset är att han setts i det svävande kasinot – the Gold Saucer. Dit ska vi härnäst. Jag har en dejt med ödet, och kanske med Tifa. Eller Aeris. Vi får se.
Jag har äntligen lyckas uppgradera viss materia – fire, ice och några till. Jag har samlat på mig ett gäng summons – Shiva, Ifrit, Chocobo/Mog. Hurra!
Behöver dock mer pengar, bättre vapen och lite annat joxx. Men det kommer jag nog hitta snart.
… fortsättning följer …
4 comments
Skip to comment form
Jag fnissade när du påpekade Barret och hans hat mot trapporna. XD Han är en skön karaktär. 🙂 Och jag älskar det ögonblicket när man får med sig Red XIII!
Ja, man kanske kommer ut på världskartan ganska snabbt? Friheten är ju ganska fantastisk. 🙂 Levla och fixa gil! 😀
Author
Red XIII är så fin. Jag kom precis till platsen där Red växte upp. Och fick höra historien om hans pappa. :'(
Vad kul att du spelar om Final Fantasy 7! Jag spelade det förut på PS1, men hann bara 1/3 ungefär av spelet sen sålde jag mitt playstation och alla spel förutom ett spel som nu står i min bokhylla – nämligen Final Fantasy 7. Nu har jag fått låna ett Playstation 2 av en kompis och ska nu börja spela spelet igen. Jag tyckte det var svårt att komma vidare när jag hade spelat 1/3 för många årsen. Om du har spelat hela förut kanske du kan vara till hjälp att komma vidare. Jag har läst gudie när jag fastnat när jag ska ta mig vidare, men jag är ganska kass på spelstrategi, när man ska klara bossar och så, vad man ska välja för materia osv för att inte dö. Jag minns att jag kämpade länge på world-map med att levla mig för att komma vidare och det var verkligen timtal (kanske till och med dygns-tal) med tid som gick åt till det.
Jag kommer läsa din blogg nu i resen till att varva spelet, det ska bli spännande samtidigt som jag också spelar. Du får gärna komma med lite spel-tips till oss läsare.
Author
Hej Madeleine! Kul att du hittade hit. Final Fantasy 7 är definitivt ett spel värt att återbesöka. Jag spelar det själv för andra gången (eller tredje, eller fjärde), men den här gången ska jag fanimej spela klart det. Jag har, såvitt jag vet, bara spelat det från början till slut en gång, och det bör ha varit runt 1998. Så det här är ett intressant experiment för mig.
FF7 kräver en hel del investering av tid, primärt som du säger i form av grindande av fiender. Men it’s all worth it. 🙂
Dessvärre ligger spelet lite på paus – har fullt upp med Xenoblade till Nintendo Wii just nu. Det är också ett spel som kan rekommenderas. 🙂