Ett år senare

Lagom till att året skiftade och det var stiltje på nyspelsfronten borde jag ha kommit ihåg att fira att bloggen fyllde 1 år gammal ( första posten skrevs 9:e januari 2011), men det glömdes helt bort. Antagligen då jag hade fullt upp med Deadly Premonition och Alan Wake.

Jag minns inte riktigt varför jag startade bloggen, men jag antar att jag kände någon form av behov av att spy ur mig ord om spel och spelbranschen. Samt för att försöka hålla någon form av koll på vad jag ägde för spel, vilka spel jag hade klarat, och för att kunna delta i diskussionerna.

Att ge sig in och kommentera i andras bloggar utan att kunna fylla i ‘Hemsida’-fältet tog alltid emot. Vem är jag att kritisera någons åsikter utan att själv kunna komma med åsikter och inbjuda till kritik? Jag ville inte degradera mig till att bli ännu ett anonymt troll på internet.

Sagt och gjort, bloggen föddes. Sedan dess har det postats 89 inlägg av varierande längd, fokus eller språklig korrekthet (och 439 kommentarer!).

Ett par taggar eller kategorier har bara använts någon gång – och jag behöver nog evaluera om deras existens är berättigad i framtiden. Finns det liksom ett intresse av något så banalt som porträtt av spelkaraktärer i de spel där man själv får ge sig på att modda utseende? Särskilt när de tas off-screen med en kamera? Jag är tveksam.

Ett par felaktiga drag genomfördes – jag försökte t.ex. föra någon form av speldagbok (Final Fantasy 7, Shin Megami Tensei: Nocturne), men eftersom jag är en apa som inte riktigt kan följa upp på saker så blev de oavslutade.

Däremot lär det fyllas på i både ‘Skrämshögen‘, ‘Fuck you, spelutvecklare‘ och ‘Bortglömda skatter‘. Ett par recensioner lär också dyka upp vad det lider, om jag hittar intressanta spel nog samt tiden att spela igenom dessa. Kan jag inte posta saker ofta får jag försöka sikta på djup, eller insikt. Det är ju åtminstone en hedervärd inställning.

Som jag nämnde i forumtråden “Skämshögen – reloaded” hos Eurogamer :

“Fokus på sistone har legat på spel utvecklade av, eller utgivna av AQ Interactive, Marvellous, Game Republic eller From Software. Studios är oftast Cavia, Artoon, feelplus eller internt.” 

I ingen särskilt prioriterad ordning ligger fokus således på att spela igenom nedanstående, och förhoppningsvis skriva av mig lite om vardera titel.

PS2:
Drakengard (Cavia) *
Drakengard 2 (Cavia) (Påbörjat)
Kings Field IV (From Software) (Påbörjat)

PS3:
Clash of the Titans (Game Republic)
Knights Contract (Game Republic) *
Majin and the Forsaken Kingdom (Game Republic)(Påbörjat)
Nier (Cavia)*
No More Heroes (Marvellous/Grasshopper) *

Xbox360:
Blue Dragon (Mistwalker/Artoon)
Bullet Witch (Cavia) Påbörjat)
Last Odyssey (Mistwalker/feelplus) (Påbörjat)
Ninja Blade (From Software) *
Vampire Rain (Artoon)
Deadly Premonition (Marvellous/Access Games) *

Wii:
Little Kings Story (Marvellous/Cing)(Påbörjat)
Muramasa: The Demon Blade (Marvellous/Vanillaware)
No More Heroes 2: Desperate Struggle (Marvellous/Grasshopper)

Ett bidragande skäl till tystnad då och då är att jag sedan mars förra året fått 27 (snart 28) recensioner publicerade hos Eurogamer – hela listan finns här. Känns lite bizarrt att se att man vissa månader plöjt igenom ett flertal spel i princip parallellt eller i tät följd. Lite snabbt räknat ur “klarade-spel”-listan påvisar att jag spelade igenom 52 förra året, dvs drygt ett i veckan. Helt galet.

Nåja. Ett år gick kvickt. Nu förbereder jag mig på nästa spelår. Hoppas ni hänger med. 🙂

— Fredrik

Comments have been disabled.