Den Stora Tystnaden

Det finns en anledning till att det är lite tyst här just nu. Den kommer bli ganska klar för fler läsare om ett par dagar, och ni kommer förhoppningsvis bli tysta av samma anledning. Det kommer förbli ganska tyst ett tag framöver. Jag ska försöka skriva lite då och då, men …

… det här är min senaste bekantskap. Hon heter Slarva, en pyromancer. Namnet är en påminnelse till att inte agera som namnet kan lura en att göra. Fokusera, inte slarva.

Slarv och hubris leder till onödiga dödsfall.

Dark Souls - Slarva

Jag återkommer när jag spelat en bra bit till av Dark Souls, och lyckats komponera ihop en recension för Eurogamer. Alternativt kan ni läsa vad jag tyckte om Demon’s Souls (på bloggen [1] [2], på eurogamer).

Fram tills dess, beundra gärna Slarvas horribla skönhet. Hon är odöd. Det kommer ni också vara snart. Jag känner mig ganska däremot ganska död efter att ha umgåtts med henne i dryga 12 timmar fördelat på två dagar. Och mer kommer det bli. Vi är inte på några vägar färdiga med varandra ännu.

Nattskiftet slut för inatt. Jag undrar om Slarva lyckas sova vid lägerelden där jag lämnade henne. Jag får helt enkelt vänta och se.

Comments have been disabled.